Våren 2016 satt vi, då två psykologstudenter i Linköping, och planerade vad vårt examensarbete skulle inrikta sig på. Vi är båda intresserade av datorspel och var nyfikna på att undersöka hur man kan se på spelande ur ett psykologiskt perspektiv. Detta resulterade i ett arbete under våren 2017 om tonåringars spelande och dess påverkan.

Utgångspunkten för studien var att undersöka hur spelande ser ut hos svenska gymnasieungdomar. Detta innebar att vi undersökte hur mycket man spelar och vad som motiverar ens spelande. Vi tittade även på olika saker som tidigare forskning har visat kan påverkas av hur mycket man spelar, så som sömn eller prestation i skolan.

84 % av gymnasieungdomarna spelar

Totalt samlade vi in 466 svar från 20 olika skolor, varav 303 var män och 156 kvinnor. Vi fann att så många som 84 % av deltagarna spelar spel i någon utsträckning. För män var den siffran 94 % och för kvinnor 64 %.

Vi kunde också se att killar oftare spelar på dator och konsol, jämfört med tjejer som oftare spelar på mobil eller surfplatta. Killar spelar även generellt fler timmar per dag än vad tjejer gör. Vidare fann vi att tonåringar spelar mer om man bor med en vårdnadshavare jämfört med om man bor med två.

Viss negativ inverkan för de som spelar mycket

När det handlar om spelandets påverkan fann vi att de som spelar minst tre timmar per dag sov ungefär en halvtimma mindre, mådde lite sämre och gjorde sina läxor lite mer sällan än de som spelade mindre.

Många upplever det svårt att kontrollera

Ett annat intressant resultat i studien fick vi när ungdomarna själva fick svara på frågor om spelandet och hur väl de tycker att de kan hantera det. Det visade sig att mellan 31 och 32 % av de spelande svarade ja på frågorna: ”Jag spelar mer än jag tycker att jag borde.”, ”Jag spelar senare på kvällen än jag tycker att jag borde.” och ”När jag behöver göra något tråkigt på datorn går jag ofta över till att spela spel istället.”.

Anledningen till spelande är avgörande

Efter detta inriktade vi oss på olika typer av samband mellan anledningar att spela och den inverkan spelandet får på sömn, hur man hanterar skolan, hur man umgås med vänner på fritiden och hur man mår. Vi fann då att spelande motiverat av att få prestera och att spela av sociala anledningar inte hade samband med några negativa konsekvenser. Istället såg vi att socialt spelande hade samband med att man mådde bättre, särskilt för tjejer.

Däremot att spela för att hantera känslor hade samband med att sova mindre, må sämre och att göra sina läxor mer sällan.

De samband vi fann var svaga till måttliga, vilket var förväntat eftersom det finns så många andra faktorer än en persons spelande som påverkar sömn, mående och hur ofta man gör sina läxor. Trots det antyder våra fynd alltså att hur eller varför man spelar kan påverka andra delar av livet. Som spelare eller anhörig kan det därför vara viktigt att fundera över de personliga skäl man har till att spela mycket datorspel.

Studien i sin helhet

Om du är mer intresserad av detaljerna i studien, hur den har utförts eller de resultat vi fann så får du gärna klicka vidare på länken nedan och läsa! Uppsatsen ger också en inblick i den forskning som fanns tillgänglig vid studiens genomförande.

Datorspelande hos svenska gymnasieungdomar: Vanor, drivkrafter och konsekvenser för psykosocial funktion

Med vänliga hälsningar
Magnus Westerlind och Kenny Nilsson